sista dagen 2011

Sitter i Vetlanda just nu. Sista dagen på året har gått bättre än bra :) Träffat Micke och kollat in stan lite. Senare ikv blir det mat och mys. Hoppas på att 2012 blir ett bättre år än 2011. Början av 2011 vill jag aldrig i mitt liv uppleva igen tack! Men det blir nog bra :)


Jag en player?

Det är vad min film/bok skulle hetta om mitt liv.
Det uppfattar väldigt mycket under en kort period, där det visar vad folk tror om personer som inte är sant.
Kankse skulle börja skriva en liten bit varje dag här på bloggen?

Just nu kollar jag på Grabben i graven bredvid, skit bra film! jag kan se det flera gånger om, vet inte riktigt vad det är som gör att jag tycker bättre om den. Men något är det väl ;)

Dagen har beståt av ja.. inget, inte gjort så mycket mer än kollat på fyrvakerierna i hamnen filmade allt o hoppas det blev bra :)

Imon har jag tänkt att fota lite här hemma, speciellt med djuren, hoppas det blir bra foton iallafall!

Om några dagar åker jag till vetlanda, och kommer att träffa min finaste <3
Så lämnar nog M-town runt 9 på nyårsafton och kommer fram runt 11! Sen blir det bara att tagga inför kvällen!




Ny dag nya möjligheter

händer inte så mycket idag, ännu en chilldag på topp.
Bara 4 dagar kvar nu! <3

Bli att rida thifany imon, återstår att se vad jag hittar på men barbacka ridder jag iaf!
Får ju inte rida med sadel nu eftersom jag inte ska överbelasta min fot, så det blir att rida barbacka. Vad gör det? inget för jag fick rida barabacka i 4år innan jag fick en sadel at rida i så balansen har jag ;)

Men just nu är hon på sitt mest busigaste humör, lika gott som vanligt




Inatt jag drömde: Du var så arg

Natten till Tisdagen vecka.50

Inatt drömde jag något som jag inte hoppas att det inte händer i verkligheten

Det var efter vi hade haft avslutning i våran grupp
Det gick inte så bra för mig och pascal eftersom jag åkte av två gånger.

åter till drömmen, jag´stod i en djukhage och borstade pascal efter ridpasset. Jag var inte så glad efter som det hade gått som det gick. Fråga mig inte varför jag stod i en sjukhage och bortsade honom.
Jag tog upp mobilen och såg att Micke hade ringt. Eftersom det inte är någon täckning uppe i stallet så märker jag inte det och oftast har jag fullt upp också.

Men där jag stod med Pascal hade jag täckning (Jag brukar hade uppe i stallet), Så jag ringde upp honom.
Han svarade och var inte sp glad. Han var arg över att jag inte svarade. Jsg förklarde för honom att jag var i stallet och jag har sagt till honom att jag inte kan svara i stallet eftersom det är så dålig täckning. Jag minns att vi pratade på en bra stund, och att jag sa hur det hade gått och hur jag mådde.

Det var vad jag drömde och jag vill ju helst att det inte ska hända i verkligheten såklart

Men der roligaste får lov att vara att jag aldrig har pratat med Micke. Och att det går som det går när jag pratat, Det värkar ju nästan som att vi har pratat jätte mycket innan fast vi inte har gjort det. Sen att jag föreställa mig en röst också SPOOKY!


Thifany och min historia

Från en livsfarlig häst till en häst på miljonen

-"Den där hästen är livsfarlig att rida"

2009-08-27
En dag jag aldrig glömer. Jag var både beskviken, arg ja allt innan. Jag ville inte hoppa henne, jag ville inte! Jag var arg på mamma för att hon "tvingade" mig att hoppa Thifany, Jag kunde ju lika väl ta Bell istället henne hade jag iallafall ridit innan, det var säkert minat 2år sen jag red thifany och jag åkte av det vet jag. 
Jag var ju inte så glad över att få hoppa henne precis, men jag ville ju hoppa och någon annan kunde jag inte ta, för Pascal hade gjort sitt på den biten. Och någon annan fick jag inte enligt mamma.

Dem bilder jag från första hoppträningen var jag inte så glad. Men vilken känsla jag fick. Vet att när jag red fram så fattade hon galopp hur lätt som helst. Hennes galopp var som en dröm man flög fram. Men inte nog med det så hoppade hon jätte bra!
Jag hade aldrig suttit på häst där jag kände att oxrar kändes som enkel hinder. Jag var lite rädd för att hoppa oxrar  det vet jag, det var inte precis något nytt. Åkte jag av så var det på oxrar. Men Thifany visade att det var inget som helst och fick flög över. Jag var ju fortförande rädd för att hoppa oxrar. Men det kändes bättre på något viss. Hon gav mig hopp och tro tillbaka. Fast vi inte hoppade så högt kändes jätte bra! Efter det bestämde vi för att testa att ha henne på foder och se hur det gick. Jag var jätte lycklig att ha hittat en häst som jag kunde fixa det mesta med.


Som ni ser så ser jag inte så glad ut, det var precis ibörjan av träningen

Bättre och bättre gick det och gladare blev jag

Älskar bakbenen, hindret ligger på 80cm vilket är LD höjd så lågt hoppade vi
ändon inte.

Första månaden var det mycket jobb som låg bakom, jag hade ju bara ridit henne en gång innan.
Min mamma blev även biten i axlen när hon fodrade hö åt hästarna, och thifany som är thurig mot andra hästar skulle "bita" Zita istället men mamma var ivägen. Så visst värken mamma eller jag hade några bra minnen om henne.
Det fanns även massvis av annat som gjorde att hon inte var den perfekta hästen att rida. Hon gick inte på tygel eftersom hon inte är grundinriden. Hon var även svår att hanteras med, då hon var rädd för allt och alla. Det var ingen självklarhet att göra allt som man brukar göra med andra.
Men det gick bättre och bättre det kunde liksom aldrig ta slut på något sätt konstigt nog.

Jag hade anmält mig lokaltävlingen hemma den 12 september i LD-10 (70cm) och LD (80cm). Och jag som aldrig har tävlat henne eller hoppat henne så mycket så var det jätte konstig att tävla på dem höjderna. Innan var det en klubbhoppning anmälde mig i 60cm eftersom jag inte hade tävlat henne. Det fick faktiskt jätte bra, nolla och rosett. Jätte bra start på tävlingarna!

2009-09-12
Lokaltävlingen. Ja vad skam an säga jag var jätte nervös och rädd! Inte så bra att vara rädd kanske men vad skulle jag göra? Jag hade aldrig tävlat 80cm eller knappt hoppat det mer än på thifany. Jag var rädd för höjderna, jag var rädd för att hoppa. Men Thifany ställde upp och hoppade med mig. 70cm Ja det gick som en dans nolla och jag var ju rädd under tiden, men hon ställde upp och visade att hon ville.
80cm Kunde jag bli mycket mer räddadre än vad jag var? tror inte det, höjderna var jätte höga tyckte jag. Thifany hoppade på som inget och vi gick noll-nolla runt och fick rida ärvevarv! Min första riktiga ärvevarv bland andra hästar som man inte brukade tävla bland. Det känndes jätte bra!

Vi i 70cm iser inte så högt ut men för mig var det då!

Vi efter 70cm - jag väldigt glad. Inte dem snyggaste knopparna då.

Vi kunde tyvärr inte tävlar mer 2009 eftersom hon var dräktig. Men vi tränade på som vanligt och busade jätte mycket när snön kom. Hon började lite mer på oss efter som. Vi hade problem med att tvätta henne. Det gick inte alls bra, men vi fick henne dock tvättad efter mycket om och men. Men hon blev allt mer bättre i ridningen och vi kom altt närmare varann.


Bild från 19 december, man ser allt hur tjock hon är.

Busig <3

Gläjde!

Sorligt nog så kastade hon sitt föl i feburari samtidigt som Flisan.
Det var bara att kasta om planerna och tänka hur det skulle se ut.
Hon och flisan vi vara ifred i några veckor i väntan på svar om vad som hade orsakat det som hade hänt, tyvärr fanns det inget svar på varför.


Thifany och Flisan - Feburari 2010

Planerna blev senare att jag skulle vara med på vårhoppet på Udden. En LD var tänkt en bra start på våran lokalaväg.
Vi tränade mer och mer och det gick bättre och bättre, roligare och roligare hade vi det.

Vårhoppet Udden
Min första lokala ute på Thifany. Jag var nervös. DEet kändes helt annorlunda mot var det var att ha tävlat lokalt med Pascal. Det fanns ju trots allt en chans här. 
Hon var inte den lättaste att lasta, ett problem till som fanns. Men efter en stund gick hon på utan problem.
Väl frame var det bara att göra iordning henne, Hon  var inte still precis. Hon själv nervös såklart. Framridnigen gick bra trots att hon var arg mot dem andra hästarna. Men glad var iallafall
 
Framridningen på udden

Framhoppningen var det inte att prata om hon var totalt tjurig mot andra vilket ledde till att hon inte ville hoppa oxern, som senare den känslan togs in på banan. Ja där inne, ett stopp på första hindret jätte bra oja. Allt gick bra efter det ett eller två ner på det också, men vi gick i mål på första försöket! Tror inte att vi gjorde någon omstart eftersom det gick så bra. Det var första gången jag gick i mål på en lokaltävling på första försöket! Jag var nöjd vi hade gjort det bästa vi kunde!

Efter allt blev det fler tävlingar, en i Lenhovda, Tuna och såklart en hemma också!
I Lenhóvda hoppade vi en Ld-10 och Ld vilket blev nolla i båda klasserna! Jag var jätte nöjd.
I Tuna tävlade jag ld-10 och ld här med, ett ner i -10 och nolla i LD! Jag var nöjd vilket var den bästa känslan.

Hemma tävlingen startade jag LD o LC (90cm!)
Ja det var nu det var dags att starta min första LC på häst jag trode på!
Hon hoppade det jätte bra hemma, inga problem alls.
80cm först en nolla såklart hon var fin.
Sen vart det LC. Vi vad jag var nervös. Jag tyckte såklart att det var jätte högt, men Thifany klarade det. Jag vet att jag kände att jag skulle spy när som helst, det berode på att jag inte andades under tiden och när det blev transportsträckor kände jag av det. Jag vet att det var en oxer som jag tyckte var hög eftersom den var parell. Men thifany flög efter och det stämde så bra in på nästa hinder med så jag glömde sista hindret i grunden på grund av jag var så glad, men hon klarade hindret jätte bra efter ny anridning. Vi slutade på 4 fel. Det var bara en noll-nolla i klassen och jag starade sist. Så dete slutade på en tredje plats! Jag var jätte glad, min första LC och jag kom på tredje plats, jag hade kunde ha kommit på en andra plats om jag inte hade glömt men vägen, men vad gör det? Hon var fin hel tiden så inget kunde slå känslan, att bli placerad var ett sotort plus på det hela!

En bild från 90cm när hon offra sig <3

Vi anmälde os till Eriksmåla ponny cup i Ld och Ld med omhoppnig
Eftersom vi hade vilat och hon hade gått på ridläger så blev det två Ld:er
Hon var jätte fin så det blev nolla och noll-nolla och tiden på precis maxtiden!
Hon var jätte fin ibåda klasserna och det kändes jätte bra inför Allsvenskan till hösten.

Jag vet att vi kan när vi vill

Finaste kan också hoppa långt <3

Efter det fick hon sommarvila. vilket gjorde henne till den galnaste hästen. Mycket energie innehöll hon under tiden vi satte igång dem. Nästa tävling var 14 Aug omg 1 i Div II Första gången jag tävlar i allsvenskan!
Anmälde mig till en LD i förklass som gick jätte bra! Nolla och kanon fin <3
Sen var det själva lagklassen då som gick i LC, jag som bara hade tävlat en LC innan ocj någon hemma på en klubbis kändes fortförande stort.
Det fick inte så bra, Blev några nedslag och två stopp. Efter att jag hade stannat två gånger tänkte jag bara att jag skulle inte bli utesluten, det fick jag inte bli enligt mig själv! Vi slutade på 20 fel totalt. Men det visade sig senare att jag var sjuk och tävlade med feber! UUsch inte så bra och det var därför resultatet blev som det blev.

Hoppa kan hon när hon allt vill
LC klassen när jag tävlar som sjuk

Behövs det några ord?

Efter det var det Hulsfred som omg 2 i Allsvenskan
Anmälde mig i en LC i förklass. Gick bra med 8 fel ellr något liknade.
Nästa klass LC som i övrigt maxad på alla sätt och viss. Vet att 4:an var skit hög enligt mig jag skulle bara över den! Tänkte omhoppning och det fungerade hela rundan så jag gick nolla! Fatta jag gick nolla med thifany i en 90cm hoppning! Det trodde jag aldrig själv. Jag var jätte glad så inget kunde krosa mig för studen. Jag hade den finaste ponnyn på jorden just då.
Den känslan satt i länge tills det värsta hände...
En krasch i en oxer, Det tog käncken på oss, allt vi hade byggt upp var borta, ingen av oss litade på varandra på höga höjder längre. Hon var rädd för att det skulle hända igen, jag var rädd för att hon skulle stanna. Ett bakslag får man ta men det här blidde för stort helt enkelt. En sånt missförstånd som blev ett för framtiden. Efter det stannade hon allt mer och mer på högre höjder.

Västervik omg 3 inomhus
Thifany tyckte inte om att hoppa inomhus av många anledingar tyvärr. Ld blev vi uteslutna i, lickså i LC med, jag var inte glad, Jag var besviken på mig själv att det inte gick bra. men jag var inte ensam det fanns fler som inte var glada. Jag såg en som stod några meter ifrån mig på framridningsbanan som var lika ledsen som jag.
Hela den dagen hade tagit knäcken på mig det räckte inte med resultat utan hur folk var, Det fanns ryttare som trog förbi thifany i 180 och brydde sig inte om att hon sparkades. Det fanns bara en på hela tävlingen som fattade och det var dock h*n som jag trodde skulle fatta det minst. Lyckligt nog så var h*n före mig in på banan.

Vi starade några fler tävlingar inomhus med det slutade alltid med att vi lbev uteslutna vart vi än var. Jag bestämde mig efter att vi hade slutat tävlat för året så skulle hon få vila från hoppningen. Idag är det ett av mina sörsta misstag men det kunde jag inte veta då. Det blev inte bättre efter uppehållet tyvärr. Vi kämpade på i vanliga takter.

Första tävlingen var i maj i högsby. Tänkte lite för mig själv att det kanske skulle gå bättre här trots allt eftersom det gick som bäst för mig och pascal här.
Anmälde mig i LD vilket gick jätte bra, inte felfri men vi gick i mål med mindre fel än vanligt. Efteranmälde mig till LC Avd B eftersom det kändes bäst.
Ja vi fick alla fel vi kunde få stopp,volt,ner och tidsfel kan man få mer? Men relutatet var inte det viktigaste utan att hon gick så fint <3 Och att ´vi inte blev uteslutna trots allt. Det kändes som det gick mot ljusare tider nu!

Anmälde mig till Toretsorp i LD och LC avd B
I LD blev vu uteslutna på näst sista hindret. Startade om vilket jag kan ångra nu efteråt eftersom jag hade bara ett hinder kvar och jag näst sista hindret. DEt satt väl kvar att man startade om man var utesluten. men gjort är gjort och mellan klasserna bestämde vi oss för att betäcka, Mamma och A-L hade pratat länge om det, så vi bestämde oss för det, jag ville egentligen inte starta i LC men mamma tyckte det så jag gjorde det. Hon stanade ut sig på tredje hindret men jag var glad ändon trots allt

Startade i juni en LD och LC var det tänkt.
Hoppade LD men blev utesluten så bestämde mig för att stryka mig i LC det fanns inget att göra. Så jag red barbacka hela vägen till sommarhagen där det bara var vi två och ingen annan. Det var där ute vi kunde känna oss själva, Det var där vi var bäst.

Det vissade sig senare att hon blev halt. Mina ord: Hon vill men det går inte hon försöker men det tar stopp. Hon försöker göra sitt bästa men ibland tar det stopp och då sviker hon sig själv.

Min hoppning genom åren
hon har gjort massvis med knäppa saker som att hoppa första hindret i rivit gått ner på knä klarat nästa hinder efter på 90cm, samtidigt som hon kan stanna på ett 70cm hinder.


Jag har lagt ner mycket tid på att hon ska lita på mig.
Ibörjan när jag hade henne lös sparkade hon mot mig, var farlig. Det tog lång tid innan jag vågade att släppa henne i ridhuset igen.

Men efter några månader stod jag där med häst som följde mig vart jag än gick. Hon kunnde gå slaom fritt mellan hinderstöd. Hon kan springa brevid mig vi kan busa och har kul. Hon kan även springa under pressenigar utan problem. Hon litar på mig idag vad vi än gör.
Jag kan ha henne lös istallgången utan att hon gör något. Jag kan ställa henne där och gå iväg och hjälpa någon annan utan att hon går iväg. Hon följer efter mig i hagen utan problem. Hon kommer till mig i hagen.
Jag kan rida ut i mökret utan problem helt själv. Vi roder alltid ut själva.

Innan kunde jag inte lämna stallplan utan att hon har varot "rädd" Ibland var jag tvungen att hoppa av henne för att skulle gå förbi. Idag galopperar vi fram över vägar ängar allt och har kul!

I somras var hon helt toltat konstig, hon smet, hon kunde inte stå kvar inne stallet eller i en hage ute själv. Vi fick ingen kontakt med henne. Hon var toltat borta.
Men det gick över som tur var.

Att bada,klippa henne idag går bra, det är inte mycket som är kvar för att det ska jätte bra.
Att lasta henne går bara bättre det tar inte lång stund längre att lasta henne.

Nu i höstat satsade vi på Dressyr istället. Och som ni läst kunde hon inte gå på tygel innan. Jag har lagt ner mycket tid på det på senaste tid. när vi var i Fagerke (endast några veckors hårdtränade) Så gick hon bra och fick 46% inte så dåligt ändon för att vara min thifany. Hon gick över tygel i stort sätt, min tyglat glappade ständigt. Högsta poäng fick vi fri skritt.

Vi tränade ännu mer samtidigt som vi tog ner på det eftersom hon började bli så stort så gick det bättre och bättre. Nu kan hon gå på tygel i skritt och trav stundvis. hittade knepp som gjorde det bättre

Nästa tävling blev i Högsby, tänkte även nu att det kanske skulle gå bättre.
Mitt mål var trots allt att få mer än 50%
Det var jätte lungt på framridnigen och hon gick mycket fint. Var tvungen att rida fram henne länge för att få ut det bästa av henne. När vi jag rider fram i ridhuset innan min start går hon jätte fint så jag höll på att börja gråta. Hon gick jätte fint hela programet!
Jag fick 52% DET trodde jag aldrig att jag skulle får på henne så här snabbt. Hon är ju trots en häst som går i ridskolan och inte kan gå på tygel jätte enkelt.

Ännu en gång har det gått bättre för mig i Högsby!

Skulle ha tävlat én dressyr till men kunde inte eftersom hon fick uppstallningshosta och började bli rätt så stor.

Vi har även börjat tömköra henne som vi sedan komma göra dem senaste månaderna eftersom det inte är så krävande. Här har hon även gjort framsteg, ibörjan kunde hon inte gå framåt, men nu gå hon åp som inget ting.

Efter 2år 5månader har vi gått igenom mycket.
ibörjan hade hon en lite ngrad av problem med allt och nästan allt är borta nu!

Att 2 år 5månader kan göra så mycket!

Framtiden vilar i dina händer.
Det är du som avgör hur framtiden ska se ut.
Jag går en väg som ingen har gått och skapar nya spår.

Vi kommer aldrig bli det vi var men vi kommer alltid bli något nytt

Från har varit livsfarlig att rida enligt vissa
Till att bli en häst på mlijonen kommer det aldrig att finnas en som kan ersätta hennes plats på det sätt hon gjorde!




Det finaste

Om några dagar är jag på väg till min finaste! vi har väntat länge nog nu för att få träffas för första gången! Tänk allt börjar med ett sms i augusti!

Idag har det inte vrit många knop, Vaknade som vanligt vid halv tolv, okej lite längre då. Även inatt hade jag en sjuk dröm igen!
Spelat guitar Hero hela dagen, sedan bara slappat.

Julafton var nice som vanligt blir man några tusen kronor rikare ;) Inget jag tackar nej till plus massor av allt på det!


Bjuder på en bild på galna thifany i somars som i övrigt är lika galen nu om inte mer.
Älskar dig tokis! <3


Jul lov...

Hmm bara vi som går imon också elr? man läser ju typ över allt att alla har julov nu -.- vi får då aldrig sluta tidigare än andra, men hoppas att det betyder att vi lär oss mer elr? Tror kanppast det...

Ja jag behöver då julov annars försvinner jag snart tror jag, men iaf hade prov idag vilket gick bra faktiskt o mer har det inte hänt heller.

Längtar till julafton och nyår! Blir faktsikt att man åker till Vetlanda på nyår iår!

Pallar inte skriva mer just nu...


Jag lyckas med allt?

Tror dock det!

Igår var vi och kollade foten. Det var nog som så att jag hade fått en spricka i foten sedan thifany trampade mig i juni, jippe! en spricka som nu gör ont än. Sen så ska den röntga fotleden typ, eftersom det var mer än en månad sen jag skadade mig. Dem trodde att det var mer skaddad än vanligt altså inte en stukning som det brukar vara. Så det blir att rida barbacka från och med nu.

Nog med en pajad fot så fixar man så man får med ont. helt okej!?
Åkte av två gånger igår när jag red barbacka på avslutningen eftersom hästen kastade sig fine!
Det räcker ju inte bara att åka av som vanligt utan att man slår i huvudet nära inpå hjärnskaning där..
Sen ett fet blåmärke på en låret. Och så pass illa att foten gör jätte ont så man kanppt röra foten sen! Sen när man vaknar idag inser man att man har nog sträck halsen också, kan det bli värre nu?

tydligen kan man skada sig mer. Att råka skära sig med kniven på handen på slöjden. Så nu har man en skadad hand också. Något mer nu!?

Tur att det finns folk som tänker på än <3




Överkörd

Jag är totalt överkörd denna vecka och kommer för bli :/
Att 4 prov på den vecka inte bra alls. Dock så gjorde jag 2 prov idag. Matte och So.
Återstår bara 2 prov kvar Tyska och No och tror ni att jag har pluggat? Tror kanppast det faktiskt. Det får gå som det gå fast det äe väldigt avgörande för mitt betyg men skit samma. Är man överkörd så är man...
Efter det med lväntar lite andra prov också innan den 22:dre Jippie jag känner att jag har hur mycket tid som helst över NOT!...

Tur att det inte är så många dagar kvar ändon, och man bästa Micke <3 som piggar upp än :D
Taggar man inför Nyår också! Hoppas det blir något bra av det!


Om du kunde se vad du har gjort kanske du aldrig hade gjort så och
 kännt samma sak



Pascal

En ponny med bästa. Lagom pigg, busig och såklart erfaren. Han är en häst på miljonen!


Pascal var då inte meningen att jag skulle rida egentligen utan det var meningen att jag skulle ha en annan men det blev inte så. Det hela började med att vi hade hoppträning och Hugo som jag brukade hoppa vad skadad så kunde hoppa honom. Jag började även bli för stor för honom. Men inför hoppträningen fick jag välja mellan Pascal och Cleo kommer jag ihåg. Mamma tyckte inte att jag skulle ta Cleo eftersom hon var lite för liten för mig. Pascal var inte heller så populärt, just då sades det att han var lat slö ja allt. Men vi bestämde oss för Pascal.
Första hoppträningen inte den bästa då, vet jag åkte av minst två gånger fick lära mig att rida på helt annat sätt mot vad jag brukade göra. Han var en helt annan hästen mot dem andra. Men han tände ännu en stjärna i himmlen tror jag aldrig har sätt honom så glad så pigg. Vi hade roligt han var taggad. Efter ett tag fick jag honom även på halvfoder, red han under tiden Hugo var halt.
Han var en häst på miljonen!
Alla hoppträningar vi gjorde, både mot och framgång fanns. Han överraskade oss med att kunna var hur galen som helst och sticka iväg och hoppa en kobination utan problem. Vi kämpade vi gjorde allt. Han gav mig kärlek jag gav det tillbaka!
En gång vann vi en 50cm hoppning, vet att det inte var så högt. men det var en utav våra första tävlingar och den var på tid. Den gamle Pascal gick in och vann en tävling <3

Ärvevarvet när vi vann <3

Första plats <3
Vi har gjort det mest konstigaste tillsammans! Han har tagit mig upp i dem flesta klasser. Han var den första jag startade på 30cm när jag var liten. Han var den första jag starade på i 30cm upp till 70cm. Min första rosett är på honom! Likså min första rosett i Dressyr. Han har tagit mig upp i ridsporten.
Jag har firat två av mina födelsedagar på hans rygg. En utav av dem var på ett ridläger. Jag vet att jag lärde mig jätte mycket jag hade jätte roligt. Jag fick lära mig att rida på riktigt lärde mig allt jag behövde och det var på honom! Jag kommer aldrig glöma dem minnerna.
När jag fick starta 70cm första gången det var som en dröm. Dock så stannade han på 6:an en solfjärder. 4 fel i vår frösta 70cm hoppning´.
En stor del av dem rosetter jag har är på Pascal. Dem flesta nya sakerna är med honom.
Min första Lokalhoppning var på honom. Jag vet att det gick inte så bra. Blev utesluten fick starta om blev utesluten. Men det gjorde inget. Vi hade roligt vi gjorde det tillsamns. Vi ställde upp för varan! I Högsby 3:dje lokalatävling kom vi i mål i omstarten! För många är det ingenting, men för mig var det bästa som fanns. Det var ett vår mina mål för oss. Jag kämpade för den där nollan i flera månader det käändes nästan som år. Men när jag precis hade slutat rida honom starade jag en 70cm vi gjorde en nolla! Efter det lovaded jag honom att han aldrig mer skulle behöva starta 70cm mer. Han var ju trots 22år. Vi hade fixat den där nollan 70cm det var som behövdes för att avsluta våran resa tillsammans.


Med alla våra minnen fick vi ett fint halv år tillsammans. Vi växte vi kunde vi gjorde allt. Han gav mig allt jag behövde. Han var en vän i nöden. Idag rider jag honom ibland när det behövs. Just för stunden lev minnen upp igen. Vi två tillsammans. En häst på miljonen kommer han alltid att vara!

Det sorgliga bär med sig nya tecken liv och hopp. Jag var för lång på Pascal och vi kom inget vart. Men han lämnade ett fint halv år med kärlek efter sig!
alla hoppträningar vi hade gjort varan turné på tävlingar. Det var bara vi och ingen annan.
Vi i Eriksmåla
Men med facit hand blir man för lång och den dagen var kommen 20 Aug sista gången jag hopptrännade min finaste ponny

Sista gången jag hoppade min älsking <3

Han lämnade fina minnen efter sig. <3




Minnen i Vetlanda

Vetlandda för lov att vara det ställe jag saknar mest att vara på. Där här många minnen skapas och roligt har det alltid varit.

Godishuset
Det bästa med vetlanda egentligen är godishuset! När man har åkt förbi vetlanda har vi alltid stannat på godishuset i vetlanda. Dock är det flera månader sen jag var på godishuset. Tror det var senast i augusti jag var där! innan dess var vi mist en gång i vetlanda och handlade där. Det mesta beror ju såklart på att vi inte har varit på tävlingar uppåt landet på länge och därför har vi inte varit där.
Första gången vi var där var det inte menigen att vi skulle handla där men såklart ville alla det!

Div II & Div I
Vi har ju både tävlat Div II & Div I. När vi9 har tävlat Div II har vi varit i final och det har varit super bra. Väldigt många roliga stunder och minnen har skapats! Första gången vi var där var först a gången vi var med i Finalen. Jag minns att Jenny och jag gick runt och kollade in allt konstigt nog hittade vi inte framhoppningen Xp. Men allt var jätte bra den helgen! Vi kom på andra plats, alltså var vi smålands andra bästa lag i hoppning! Jag vet att jag hade mycket att göra eftersom det var så kallt så hade tejerna jackor och täcken till hästarna, Så skulle jag hjälpa tjerna på prisutdelningen! Kul hade vi såklart.

Vetlanda Vandrahem
När vi var där och tävlade över helgen sov vi på vandrahemmet som var ett eget hus för sig. Vi hade jätte roligt där så klart! Vi åt Pizza på kvällen och vi var jätte många som skulle ha pommes på pizzan och många beställningar vi var ju torts allt ett helt gäng! Och så blev vi sena med och beställa så han fick jobba på över tid med :P Haha kan nu säga att man blev mätt på bara pommesen eftersom halva pizzan beståd av pommes! Så vi hade pizza kvar inne på rummet vi bodde s¨när vi vaknade luktade pizza i hela rummet! Haha lite roligt minns allt!

Mina Vetlandavantar
Det bästa jag äger minnsan! Köpt dem på HM dock. Det var ju trots allt väldigt kallt när vi var i vetlanda så hade med mig ett par tummvantar. Dock så svettades man i dem så jag fick ta av  dem och lägga dem åt sidan. Så hela helgen hade jag dem där sen när vi skulle åka hem så lyckas jag glömma dem! Lyckat nu är dem borta för gått. Det var ju torts allt en ridskola och där försvinner dem boms elr? Vi var ju torts allt där i november. Kan säga att jag saknade dem den vintern.
Vi skulle tävla i vetlanda i Mars när första omgången av Div I gick. Tänkte bara för skojs skull att vantarna var kvar. Jag gick sedan upp och kollade på läktaren sen där jag hade glömt dem, och tror iinte vad jag ser ju mina vantar! Då hade det gått ett halvår sen sist! Tänk där har dem läggat i 6 månader och ingen har tagit dem!
Så nu har jag mina älskade vantar igen. Efter det fick dem namnet Vetlandavantar!

Det jag saknar mest med Vetlanda!
Jag saknar mest godishuset och MC donalds och sen vill jag äta den Pizza där igen <3




För dig kan gör allt <3

14 skoldagar kvar
3 veckor kvar till jul-ledigt
28 dagar kvar på deta året.

Åter en helg åter en vecka borta.
3 prov denna vecka, jag blir bara tröttare varje dag snart kanske man ska ta vara på sitt liv.
När jag tänker efter så har jag inte lärt mig något på hela höstterminen det ända i sånna fall i So:n.

Hästen rullar på som vanligt, blir allt bara tjockare och tjockare. Bara 5 månader kvar <3

Älskar dig nu och för alltid <3





Mail-adress: Wicki_10@hotmail.com
Bilder: fotograf.Wickiwallgren@gmail.com
Facebook: Wicki Wallgren
Twitter: Speedwaytjejen
Instagram: Speedwaytjejen
Youtube: 96miwi
Mobil: 072-575 67 94